Att de ska vara så svårt…

Ja man kan undra. Jag har ju bestämt mej för att sälja huset och har hittat det som ska bli mitt ny hem. Därför har jag börjat röja här hemma. Om några veckor ska huset fotograferas så nu gäller det att ligga i för att få allt presentabelt. Känner ni någon i husköpartankar så tipsa om att mitt är till salu. Passar utmärkt för den som kanske vill odla lite eller som har djur, hund/katt eller annat. Nära till skidbacke och skidtunnel, Sundsjön med bad och fiske, stor tomt som gränsar mot skogen med härliga stigar och skoterspår samt pendelavstånd till Östersund. 😀

Det som är svårt är att hålla sig till det man ska göra. I veckan har jag hållit på med hundrummet. Ett rum fyllt med bara goda minnen. Så svårt att hålla sig till att bara  sortera… Slänga? Spara? Många minnen dyker upp för jag har varit lite av en hamster och sparat det mesta som har med hundarna att göra, t o m 17 klotänger (inte svårt att slänga 16 st av dem dock 😀 ). Bland annat hade jag en korg (i form av en and naturligtvis och som var en gåva från deltagare från någon av alla de kurser som Thord och jag hållit i genom åren) och i den korgen har jag lagt alla grattiskort som vi fått vid diverse framgångar och tack från kursdeltagare.

Självklart var jag tvungen att sätta mej och läsa igenom alla. En tanke slog mej. Nog var det bättre förr. Så många från när och fjärran som grattade när det gick bra på nåt prov och till championat. Handskrivna vykort och kort där man kanske också fått någon blomma eller sak som tack för kursen. Nu var jag förstås inte riktigt rättvis när jag tänkte så…. Man grattar fortfarande men idag sker det via internet. Facebook, mail och sms så det är nog ingen skillnad egentligen förutom sättet att gratulera.

Svårt är det att skilja sig från saker som man sparat på. Gör lite ont i hjärteroten men om man har ett hus på 7 rum med pannrum och tvättstuga i källarvåningen och med en barack innehållande verkstad och hundrum, uthuslänga innehållande bryggstuga med ett litet förråd, ett förrådsrum, en vedbod med förråd, garage och ovanpå allt detta ett loft, ett härbre  med två våningar och en stor loge och allt proppat med saker, så måste man göra sig av med en mycket stor del av allt man sparat under de 40 åren vi har bott här för det får faktiskt inte rum så mycket i de tre rum och kök och ett litet förråd som jag kommer att hyra.

Det påverkar också känslomässigt att rota i det förgångna. Jag svävar lite mellan känslan av att snart kanske nå lite större frihet, slippa en stor hoper måsten och känslan av … hur ska det bli nu då… vad är meningen med allt?  Ibland har jag energi och tar i lite för mycket för jag vill passa på när jag har ångan uppe och ibland känns det som det är alltför övermäktigt att få ordning på allt. Hopp och förtvivlan, positiva tankar och negativa, glädje och sorg om vartannat. Om några månader hoppas jag allt är klappat och klart så kanske allt blir lite lättare… eller inte. Kanske bara blir tomt?

Kallt och eländigt har det också varit nu ett tag. Visserligen har det blivit någon mildring i kylan på eftermiddagarna så vissa dagar har jag och flickorna passat på att ta en sparktur i det vackra, om än kyliga vintervädret.

Soligt men flickorna fick ”vitt skägg” av kylan. 😀

Igår när det närmade sig kväll gick luften ur mej. Kände att jag helst skulle vilja gå i ide ett tag men jag hade fått en inbjudan till samträning idag och jag ville ju egentligen åka men samtidigt kändes det inte som jag skulle orka. Hur det var så bestämde jag mej för att ta mej i kragen och åka iväg, tack och lov. Det blev riktigt trevligt och flickorna skötte sig rätt bra.

Så skönt att se att de kan koppla av trots att andra jobbar. Mina älskade fyrbenta vänner. <3 Dessutom blev det en trevlig fikastund efteråt. Jag slog faktiskt till med en räkmacka. Kändes som det var läge för det och humöret lättade några grader.

Men som sagt var… tipsa gärna om att jag har en fastighet till salu om ni hör någon som går i flytta-tankar. /Marith

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

19 − 15 =