140524 Skrämselhicka!!!

Ja, nu har jag haft skrämselhicka några dagar… I onsdags när jag vaknade kändes det inte helt okey i höften. Det kändes inte som det var varken muskler eller senor som gav sig till känna. Gjorde ont när jag gjorde vissa rörelser och om jag tog för stort steg… Torsdag kändes det ännu mera men vi var ute och tränade hund hela eftermiddagen och jag försökte tänka till och tog det försiktigt med höger ben. Då blev det lite krisartat med ryggen. Jag har ju en kompression vid sista ryggkotan vilket gör att det blir väldigt ont i vänster ben. Uppstår oftast när jag lägger för mycket vikt på vänster ben… Ibland vet man inte på vilket ben man ska stå på…
 
Nåja, jag har funderat och funderat och kom på att kanske, kanske har det med hur jag ligger att göra. Har nu i två nätter legat på ”aga” och sett till så att jag ligger rätt. Blir lite orolig sömn men sim sala bim så känner jag inget idag. Blev riktigt rädd faktisk för jag vill INTE att det ska bli några komplikationer. Så skönt när man kan gå utan att det gör ont. Hoppas, hoppas att det inte kommer igen.
 
För övrigt har vi verkligen sommarvärme just nu. Naturen exploderar med blommor och blader över allt. I skogen är det alldeles vitt på marken bitvis:
 
 
Oxalis acetosella, harsyra.
 
Så här står det om Harsyran på giftinformationen (trots att det står på andra sidor att man kan använda bladen som extra krydda i salladen) . Växten innehåller oxalater, men i ringa mängd. Kan orsaka magbesvär och om man ätit stora mängder, eventuellt även njurpåverkan.
 
När vi går våra rundor i skogen, flickorna och jag, har vi också hittat hägg som blommar även där, mitt i skogen och långt från hus och villaträdgårdar. Doftar ljuvligt.
 
 
Här är det en hägg som växer mitt i en enbuske.
 
 
Hemma blommar häggen för fullt och man måste stanna till och bara njuta när man kommer ut på morgonen.
 
I morse såg det lite regntungt ut.
 
Man har ju hotat med att finvädret är slut för denna gång. Synd! Tänkte städa Hilton i morgon så jag hoppas det inte blir regn i alla fall.
 
Det är verkligen skönt att jag numera har bara jobbet som PA/anhörigvådare att sköta. Det går att utnyttja tiden mycket bättre och efter ork och möjlighet. Jag tror också att Thord är riktigt nöjd med tingens ordning numera. Vi har nästan kommit tillrätta med hans eksem (efter turerna med hemtjänsten) och allt går i ett tempo som är anpassat till Thord. Själv njuter jag av att slippa iväg och städa. Skönt för både kropp och själ.
Det jag funderar över är att det är snart en månad sedan jag slutade men det är första gången som jag inte har blivit ”avtackad” på något vis när jag slutat en anställning. Förmodar att man är missnöjd med mej på ett eller annat sätt. Så kan det gå!
 
Marith
 
 
 
 

140521 Konsten att säga ja tack!

Jag har numera börjat lära mej att säga ja tack till sådant som erbjuds. Jag har haft nästan lika svårt för det som att säga nej till saker om jag inte haft tungt vägande skäl. Idag fick jag ett tillfälle att träna på att säga ja tack. Eva ringde och vi kom överens om att vi skulel ut och träna hundarna lite eftersom hon är ledig i morgon. Jag hade redan bestämt med Roland till kl 15 då han hade förhinder på förmiddagen. 

Vi bestämde i alla fall att vi kan börjar lite tidigare, vi har ju några hundar att träna. Eva sa: Då tar jag med mej lite grejor så fixar jag lite lunch och jag var ju på vippen att säga ”Nej det behöver du inte, det kan jag göra”. Nu gjorde jag inte det utan sa… Okey, oj, det var ju bra… eller något liknande… Blev lite tagen på sängen av mej själv där när jag sa jag tack…. Så himla snällt! Nog ska man väl passa på att säga ja tack när någon vill göra något snällt? Men jag har så svårt att säga ja tack utan att skämmas…. men jag tror att jag börjar lära mej. Jag har ju varit tvungen att ta emot OCH be om hjälp nu på sistone. Det är faktiskt riktigt gott att ha medmänniskor!!!

 
Med rehaben går det framåt men det är svårt att hålla balans på det hela. Har börjat känna något som jag inte känt tidigare men det är väldigt svårt att veta om det är något av det som de gjorde i höften eller om det är bara muskler och senor. Jag ska försöka ta det lite lugnare ett tag men det är svårt när rörelsefriheten ökar. Man tror man kan mer än vad som är nyttigt. Gäller att tänka på hur mycket man bär och hur man bär. Hur man böjer sig och varför. Det är ju också svårt att hålla igen när energin kommer i stora doser.
 
Idag har Thord kört gräsklipparen och det börjar se skapligt ut på tomten. Trädgårdsarbetet kommer dock att bli ordentligt eftersatt i år. Läkaren förordar att jag inte ska hålla på med sådant så jag tycker jag har giltigt skäl.
 
I vilket fall som helst så skulle jag nog inte ha rensat bort dessa blommor även om jag vore i högform!
 
Jag fick kallelse till sjukgymnasten i början av juni för 3 månaderskontroll. Tänk vad fort tiden har gått i alla fall. Helt otroligt! Hur det än är så är jag så glad att operationen är gjord och att resultatet (i alla fall hittills) blev så bra.
 
Marith

140513 Det går framåt!

Ja, jag måste säga att det går framåt. Min höft är helt okey, nästan för bra så jag glömmer vad jag får göra och inte… Försöker ”hålla mej i skinnet! och det går för det mesta bra även om det blir liiite fusk. Orken kommer också mer och mer liksom träningsvärk. Jag känner ju att jag har mycket kvar innan jag har fått muskler, senor, sen- och muskelfästen att fungera som de ska. Konstigt vore det väl kanske annars då det blev rätt så illa behandlade under ganska lång tid innan jag det blev operation.
 
Just nu väntar vi på försommaren och en liten aning har vi väl. I morse på morgonrundan hittade jag de blommor som brukar vara första vårtecknet så på vissa ställen står det väl stilla:
 
 
Blåsippor och tussilago i symbios…
 
Hemma på gården är det i alla fall föraning av lite somrigt:
 
 
Snart, snart blommar häggen….
 
 
… och snart, snart är det dags för lite rabarberpaj! Mums!
 
 
Kanske blir det en bukett påskliljor på bordet också…
 
 
De blå kommer jag inte ihåg vad de heter… men vitsipporna blommar för fullt.
 
Ja det är kanske inte så konstigt att jag får lite energi? Igår blev det en halvmil som jag travade på. Dels på morgonrundan och dels när vi var iväg och tittade på nya marker till kennelträffen. Det senare innebar en hel del hinder då det var lite träd och ris i vägen där vi gick och tittade. Idag fick jag ta en ny väg igen på morgonrundan. På vår vanliga runda ser det nämligen ut så här:
 
 
Här brukar skoterspåret gå…
 
Lervälling och djupa spår över allt.
 
Igår gick vi en ny runda och där såg det ut så här:
 
 
Det blev till att gå runt på ”obanad” väg, jobbigt!
 
Därför blev det nytt vägval, eller rättare sagt stigval idag:
 
 
… men inte blev det lättare. Backen var grym och jag gissar att det känns i musklerna i morgon bitti!
 
Jag har också konstaterat att mitt minne har fått en riktig stjärnsmäll tror jag. Igår hade jag tid att balansera hjulen på bilen och göra en framvagnsjustering… Tror ni att jag kom ihåg det? Har det t o m som postitlapp på datorn men den har suttit där i 14 dagar så den tittar jag inte på…. Hmmm… Fick i alla fall ny tid nästa måndag. Nu har jag programerat telefonen så nu ska det väl vara sjutton om jag ska missa den tiden.
 
I morgon kommer vi att få kärt besök av Tina och Canelle. Det ser vi fram emot. Det är väldigt länge sedan vi sågs och Canelle har vi inte sett ”in live”, foton via FB men inte i egen hög person.
 
Marith
 
 
 
 
 
 

140505 En inte alltför tokig dag!

Ja idag har det inte varit alltför tokigt. Solen har värmt hela dagen…. upp till plus 8 grader i skuggan i alla fall. Ovanligt lite vind har det också varit men tillräckligt för att det kändes riskabelt att elda löven i tunnan. Löven var väldigt torra och med den lilla vind som var så flög det ”småfnas” i luften så jag avslutade försöket rätt så omedelbart.
 
I förrgår upptäckte jag några uppsatta träpinnar bredvid stenmuren här på gården. Funderade på om det var grannen som ”stakat om” sin tomt och ville ha en bit av vår. Skämt å sido, naturligtvis var det inte så! Det var Sundsjö fiber som hade stakat ut en ny sträckning på den kommande grävningen för fiberkabeln. De hade beslutat att inte följa byns vatten- och avloppsledningar då det har varit väldigt många vattenläckor och man vill ju inte riskera att det blir uppgrävt och kanske avgrävd kabel  stup i kvarten. Igår kom de hit så vi fick skriva på ett avtal om att de skulle få gräva på vår tomt. Fjällsta ligger först på ”linan” så de kommer att koppla på här först men de kommer att börja gräva i Fanbyn  och på ställen där det är jordbruksmark som måste prioriteras. Här kommer de att börja gräva om ca 2 – 3 veckor. Troligen är det klart och påkopplat under sensommaren, hösten.
 
Efter lunch idag hade jag räknat ut att NU måste jag iväg med mina flickor. Thord tog med sig Greta, permobilen och några dummisar och gjorde en tur på egen hand och tass. Jag, Piga och Garbo åkte till sjöändan och körde både linjetagning och markering med apportkastaren och de nya ”äggen”. Flitig liten Piga gjorde sin matte riktigt glad idag. Garbo var lite för tänd för att det skulle kännas riktigt bra. Inte så att hon gick ur hand men snudd på vid ett par tillfällen. Kanske inte så konstigt heller för hon har inte fått gjort något riktigt sedan hon kom hem från Dalarna. Hon har ju haft problem med en trasig klo bl a. Denna ser rätt bra ut nu. Helt torr och nästan överväxt så jag håller koll varje gång vi varit ut men nu slipper hon både sko ute och socka inne.
 
Idag pratade jag min fd arbetsgivare på mitt städjobb för att få veta vad jag skulle ha haft för lön under april. Det har ju varit lönförhöjning från den 1 april och Försäkringskassan skickade hit papper strax före Påsk som jag skulle fylla i. Det har jag inte kunnat då jag inte, trots påstötningar, fått besked om det själv. Det fick jag inte idag heller. Det var något om att det skulle vara samma procentsats som kommunen betalade sina förskolelärare på dagis och det var inte klart. Det skulle förhandlas om poäng och procent och jag vet inte vad. Jag fick inget riktigt grepp om vad det hade med min städlön att göra så jag får väl skicka in mina papper, med det jag vet, till FK och förklara att inte ens min arbetsgivare vet vad min lön skulle ha varit om jag jobbat… Jag måste säga att idag är jag oerhört glad att jag har sagt upp mej på städjobbet. Så skönt att känna att man gjort rätt! Inget ont som inte har något gott med sig!
 
Marith

140503 Lite funderingar …

Idag har jag  varit igång och jobbat heltid för tredje dagen. Det har varit lite struliga dagar så det har varit svårt att få till rutinerna. Det kommer nog också att ta lite tid för jag orkar inte riktigt köra på som tidigare, det blir en hel del pausar. Jag känner ju när jag gör något lite extra så känns det i kroppen.
 
I torsdags var jag ute och tränade Piga tillsammans med några andra träningssugna personer. Vi höll på i tre timmar men med pausar förstås. Vi gick en hel del över några strandängar och det var lite tuvigt, halvmjukt, lite vått på en del ställen och några diken att kliva över. Kan ju säga som så att både igår och idag känner jag verkligen att jag har muskler på framsidan av benen…
 
Vi har ju väntat på lite salvor och medikamenter till Thord som har eksem och problem med att det kliar på kroppen. I morse hade vi en riktig genomgång och han fick äntligen lite bra lisa för kroppen. Hoppas det hjälper. Nu är det ju 8 veckor sedan jag hjälpte honom och jag har ju trott att har man hemtjänsten här så blir han väl omhändertagen bl a vid dusch… Tyvärr så är det inte riktigt så. Hans fötter har alltid varit välskötta men nu var det ganska bedrövligt. Blir lite stök att få till det, det hinner hända mycket på 8 veckor. Man blir lite sur… Allt ska gå fort och lätt och är det något som inte blir bra så får väl ”nästa man (kvinna) ta det. Eftersom de är många så kan man ju tänka sig resultatet.
 
Städningen av huset är sorgligt eftersatt så jag tog ett pass i köket idag. Känner att egentlige skulle jag ha varit noggrannare men jag tror jag sparar lite till innan jag börjar klättra på stolar och stegar. Nu är det ju inte bara köket som skulle ha behövt storstädas men det kanske blir lite pö om pö framöver.
 
Konstaterar att vara sjukskriven är inget att rekommendera. Det mesta av jobbet/sysslorna som man skulle ha gjort är kvar. En hel del blir också desto jobbigare att ta rätt på än när man kan göra det eftersom. Jag hoppas verkligen att jag nu har varit haft min dos av sjukskrivning för överskådlig framtid.
 
Som tur är finns det riktigt roliga och trevliga saker att sikta in sig på framöver. Igår fick vi besök av gamla ”hundbekanta” (de hade labradorer och vi tränade tillsammans för länge sedan). Nu har de beställt en valp som kommer i sommar och vill ”uppdatera” sig lite på vad som hänt och skett sedan de senast hade labrador.
 
Vi blev sittandes och pratade länge, det är ju många år att ta igen. Det märkliga är att det kändes som om man tog vid där vi slutade sist. Härligt! Dessutom har de marker i närheten av där vi ska ha vår kennelträff i sommar. Så nästa helg ska vi dit och titta lite och se vad som finns. Blir lite kul att kunna erbjuda våra trogna valpköpare på lite nya träningsmarker detta år.
 
SSRK/JH ska ha ett WT den 6 juni också och jag funderar lite. Tyvärr är det rätt kort om tid och mycket att träna för det har ju varit ”lågsäsong” för oss så länge nu. Vi får väl se hur det blir. Piga kan, vad jag förstår starta i ÖKL så det kanske kan funka…
 
I morgon har vi också något roligt att se fram emot. Ulla & Tryggve, Thords släktingar, kommer på en liten visit mellan två aktiviteter. Förhoppningsvis hinner de med att få sig lite middag här i mellantiden.  Hur som helst ska det bli kul att få träffa dem.
 
Marith