Ibland känns det bara övermäktigt…

Jag försöker intala mej att det här kan jag överlever jag men så händer det nåt som får mej att känna… det här fixar jag inte. Det behöver inte vara någon stor sak som får mej att ”tippa över” men jag blir nästan handlingsförlamad. Som tur är så går det över efter en stund, ett djupt andetag och så är man på banan igen.

Dagen började haltade. Sov dålig då jag vaknade vid halv 3-tiden och somnade nog inte om förrän vid 5, halv 6-tiden. Det gjorde att jag inte vaknade förrän strax efter 8. Min snälla granne skulle hämta pellets och komma med den vid halv 10-tiden så det blev lite brått att hinna med. Nu blev han lite sen då de höll på att lasta en lastbil med pellets när han kom dit så det gick bra. Allt hanns med!

Jag hade kollat med kommunen om vad jag skulle göra med Thords hjälpmedel. Ring hälsocentralen sa de. Har ringt och ringt och ringt igår under den korta telefontiden som är men kom aldrig fram. Telefonkön är full var beskedet. Idag, efter drygt en timmes ringande kom jag fram och de skulle ringa när det var min tur, vilket de faktiskt gjorde. Ring kommunen, arbetsterapeut xxx, det är de som levererat grejorna sa hälsocentralen. Ringde och ringde men inget svar. Till slut bad jag växeln lämna ett meddelande men det gick inte då de inte hade någon mailadress men de kunde koppla mej till mobilen istället. Äntligen! Jo, de skulle fixa någon som kom och hämtade.

När min granne och jag satt och fikade efter att ha fått pelletsen på plats i källaren ringde de och frågade om jag var hemma för då skulle grejorna hämtas. Tio minuter senare var hon här men nu är det ju inte så enkelt så allt hämtas. Det som inte är ”up to date” får jag vackert köra till återvinningen…. Suck!

Som tur var ringde min syster May och vi pratade säkert mer än en halvtimme. Lättade lite på trycket men mest pratade vi om allt möjligt annat. Känns så bra att även kunna få prata om ”allmänna saker” också en stund. Livet går trots allt vidare och det finns ju saker att glädjas över, reta upp sig på, och att må bra av och det känns bra att få ta del av den ”vanliga världen” en stund.

Några telefonsamtal från de som vill ge till någon fond har det blivit även  idag och begravningsbyrån ringde och kollade så att allt känns bra inför begravningen på måndag. Hade vi några frågor som dyker upp så är det bara att ringa. Mycket nöjd över valet av byrå måste jag säga. Trevliga och omtänksamma! Stor skillnad mot Bräcke begravningsbyrå som jag ringde först!!!

Imorgon kommer hela Mauds familj och på söndag kommer Thords bror, svägerska och syster från Gnesta och Stockholm och de stannar tills på tisdag. Göran med familj kommer också på söndag och det blir en liten gemensam middag för alla. Känns som om jag ska kunna överleva helgen. Skönt med sällskap så man slipper grubbla så mycket. Synd om flickorna som inte får så mycket stimulans men vi får väl ta igen det när jag kommer på banan igen.

Det som känns värst just nu är nog när det är dags för middag. Frukost går bra, lunch skapligt men det känns inte alls särskilt lockande att laga middag till bara mej själv. Som tur är har jag haft en del redan tillagat i frysen även om det är portioner för två så det blir samma mat två dagar i rad. Idag blev det Thaigryta och jag lyxade även till det med ett glas vitt. Jag kan förstås inte påstå att det smakade lika gott som det brukar… kanske beroende på det saknade sällskapet.

Marith

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tretton + 19 =