Framtidsplaner är fortfarande på väntelistan…

Ja så är det. Jag trodde inte i min vildaste fantasi att problem och huvudbry från mitt ”gamla” liv inte skulle vara över vid det här laget. Tji vad man kan bedra sig. För det första så är det ju inte klart med hur stor skatt det blir på reavinsten vid husförsäljningen. Den ska deklareras i februari enligt uppgift. Jag hade förstås trott att det gör man direkt så man blev av med alla funderingar. Fel av mej!

Sedan ligger en surdeg från köparna och jäser men det återkommer jag till när allt har jäst färdigt. Alla, både de som har erfarenhet av liknande och andra säger att jag har absolut inget att ens fundera över. Så känner jag själv också men säker kan man ju aldrig vara. Återkommer senare om det!

Jag har i alla fall tagit av mej  min vigselring i dag och för att det inte ska kännas så tomt så har jag faktiskt investerat i en ny ring.

Inte för att glömma men det är dags att på nåt sätt gå vidare. Idag är det precis 1,5 år sedan Thord lämnade oss och glömd blir han inte, varken med eller utan ring. Många minnen finns att plocka fram och jag hoppas han har det bra där han nu är.

Letande efter en ny bil fortsätter. Svårare än jag någonsin trodde att det skulle vara. Suck! Ingen i siktet ännu så länge.

Ulli har börjat löpa och är hur ”mattesjuk” som helst. Av alla tikar som funnits i mitt hem så har jag aldrig haft någon som varit så påverkad som lilla Ulli.

Ringde förra måndagen till Ejra  för att boka tid för Pigas operation. Jag ville också ha pris på den och de skulle återkomma. Har fortfarande inte hört något så det kanske är en fingervisning att jag ska strunta i det.

Igår morse, när jag kom ur sängen lite tidigare än jag brukade så tänkte jag: ”Vad bra, nu kanske jag får lite gjort idag”. Sedan kom jag på… vad ska jag göra då? Nu, för första gången på många, många år så har jag inget som ligger på. Jag kan ju egentligen göra precis som jag vill. Frågan är: Vad vill jag då? Ja inte vet jag. Jag har ju lite svårt att börja planera för något så länge som det finns saker som jag inte kan påverka men som kanske kommer att påverka mitt liv, alltså det jag sa i början av denna uppdatering. Livet är inte så lätt i alla fall även om saker och ting inte ligger på. Hoppas bara att jag når till den punkten då det är bara att andas, njuta och leva.

Jag är i alla fall glad att jag har mina ”flickor” som får mej att röra på mej och får frisk luft varje dag  och håller mej sällskap i vått och torrt. De är värda sin vikt i guld, älsklingarna! 😀

Marith

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

tjugo − 12 =