En sten föll från axlarna men klump i magen, handfallen och allmänt okoncentrerad

Ja så är det just nu. Enligt mäklaren är nu kontraktet underskrivet av de blivande ägarna till Fjällsta 1:22. Inflyttning blir den 1 oktober! Alltså föll en sten från mina axlar. Ingen snöskottning och pelletseldning kommande vinter alltså. Resterande i rubriken beror helt enkelt på att jag inte vet vart jag ska bo???? Har just nu kanske ett erbjudande på gång men det vet jag inte förrän nästa vecka och eftersom jag inte heller har sett det så är det mycket oklart. Inte ens om hyran och villkoren är överkomliga vet jag, så det känns lite onödigt spännande.

Detta gör att det är svårt att veta hur jag ska packa. Ska jag packa för att flytta eller packa för att förvara och hitta ett tillfälligt boende? Det förstnämnda är att föredra då jag inte har tänkt att hålla på och flytta runt och då vet vad jag ska behålla av mitt gamla liv. Det gör också att jag inte vill ”ta vad som helst” bara för att hitta någonstans att bo. Då väntar jag hellre men det har sina nackdelar. Vad packar man för ett tillfälligt boende? Vad kommer jag att behöva? Hur länge blir det bara tillfälligt?

Det är dock svårt att få ändan ur vagnen trots att tiden är knapp. Allt måste också passa ihop. Den 1 oktober är en måndag. Det innebär att städfirman säkert vill börja senast torsdag. Om jag ska bo tillfälligt först innan jag flyttar på ”riktigt” måste jag  sälja möblerna då jag ändå inte vet vad som kommer att få plats för mitt nya boende. Det innebär i sin tur att auktionsfirman får ta alla möbler som de tror går sälja och resterande måste jag ha hjälp att skjutsa på tippen. Tippen är öppen torsdagar! Alltså måste de hämta redan veckan innan, före torsdagen och jag måste hittat ett tillfälligt boende så jag har någonstans att sova. Är det konstigt att klumpen i magen växer och jag känner mej handfallen?

Till råga på allt så ska det ju jävlas ända in i det sista. Jag får inte pelletsbrännaren att fungera som den ska. Har i sommar bara kört på el då det bara är varmvatten som behövts. Jag har bytt det som jag tror går att byta men utan resultat. Fick kontakt (via sms och foton) med en person i går som visst ska vara klurig men han gav upp efter ett tag då alla förslag han kom med redan var genomförda så till slut sa han att han inte hade tid längre. Suck!

Trots att jag skulle vara glad och uppåt just nu så känns det inte riktigt så. Kanske är det för att vi närmar oss årsdagen som det känns lite extra tungt just nu. Vi flyttade hit den 29 september så i nästan 39 år bodde vi här tillsammans, Thord och jag. Han dog den sista augusti så det var 29 dagar som fattades. Själv blir det ju ganska precis 40 år (plus en dag), då jag ska vara utflyttad den 1 oktober. En omvälvande tid kan man väl säga.

Försöker samla lite goda minnen härifrån medan jag kan. Månen som säger god natt bakom grannens hus t ex:

… eller Torsängsviken som jag ser varje dag på Pigas, Ullis och min skogsrunda…

… eller stigen  i skogen bakom logen  

Försöker i alla fall att se fram mot ett nytt blad att lägga till mina ”memoarer” när jag åter igen har landat. Vad nu det har att bjuda på…

Marith

 

2 reaktioner på ”En sten föll från axlarna men klump i magen, handfallen och allmänt okoncentrerad”

  1. Det måste vara väldigt nervöst för dig, Marith, att inte veta något om kommande boende. Jag uppfattade för rätt längesedan, att du hade en fin liten stuga på en gård, som väntade? Blev det inget där? Men tänk som jag alltid försöker göra – när något går en ur händerna så väntar alltid något bättre längre fram. Så blir det säkerligen här också. Kram.

    1. Tack! ❤ Jag kunde inte betala dubbel hyra hur länge som helst tyvärr. Det var kö på den så den försvann samma dag som jag sade upp den.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

15 − 2 =