Alla inlägg av Marith Hemmingsson

Allmänt

150307 Det blir sällan som man tänkt sig…

Lämna en kommentar
Idag hade jag tänkt att ha en riktigt lat dag men det ville sig inte. Jag kom på att en av Thords mediciner inte räcker tills på onsdag då vi ska in till Östersund och prova ut nya glasögon. Precis när jag skulle in i duschen så fick jag meddelande om att vi var bjudna på smörgåstårta hos svärdottern som fyllde år i går. Det var vi tvungna att tacka nej till då vi inte skulle hinna hem i tid för de hade lite annat på eftermiddagen. Vi kommer att åka dit i morgon och gratta istället så det ordnar ju sig ändå men kanske inte som det var tänkt.
 
När vi stökat undan och skulle packa in oss i bilen så fungerade inte centrallåset. Tomt batteri IGEN! Vet inte vad det är som tjuvdragit ur batteriet denna gång  men tomt var det. Aha, tänkte vi, då kan vi ju prova julklappen. Det är en grej som man kan koppla till batteriet och starta bilen på det viset. Funkade inte! Slut på ström även i den… Tog fram startkablar och kånkade ut reservbatteriet. Funkade inte. Även detta var tydligen tomt. Fram med batteriladdaren och testade. Funkade inte. Lät den vara på en stund men så blev Thord otålig och testade. Funkade inte. Väntade ytterligare 10 minuter och då ÄNTLIGEN startade bilskrället.
 
När vi åkte in började vi fundera på hur länge Apoteket hade öppet. Höll en tumme på att det inte stängde kl 13 och det hjälpte. Det var öppet. Gjorde en rajd på Växtvaruhuset och handlade blomkrukor, blommor, jord och marmorkross. Blir till att sätta om lite blommor framöver. Har ju inget att skylla på längre för nu finns allt hemma. Sista anhalten blev Jysk och inhandlade nya täcken.
 
När vi kom hem var det bara att ladda batterier härsan och tvärsan. Döda ting ska bara fungera! Blomgrejorna ställde jag i hallen för att säkerställa att jag kommer att ta itu med dem så fort som möjligt.
 
När det äntligen blivit tid för att sätta sig och slappa lite framför TV:n så är det i stort sett bara sportprogram. I morgon lär det ju inte bli bättre, då går ju Vasaloppet också så då ska väl alla kvällsprogram visa repriser och analysera…Dessutom ska det väl var samma skitväder i morgon också. Lite regn, iskall vind, grått och halkigt. Låter jag som en surkärring? Helt rätt! Känner mej just nu som en sånr… God helg på er!
 
Marith
Allmänt

150303 Nya beslut och aktiviteter

Lämna en kommentar
Idag fick vi besök av från kommunen, angående eventuell ombyggand av köket. Thord kan få ett bidrag så han kan komma åt det mesta som finns i köket plus att han kan få en liten ”arbetsplats” för att kunna sitta och pilla på lite. I så fall kommer vi förstås att fixa till lite annat också. Nytt golv, byta lite lister och tapetsera om samt ta bort dörren och öppna upp lite mera in till matrummet. Tror att det kommer att bli kanoners om detta går igenom men det hördes rätt positivt måste jag säga.
 
För övrigt så är det väl lite lugna dagar så jag har börjat städa ur på kontoret. Det känns i och för sig som ett evighetsjobb, var i väg på tippen förra veckan med hela ”skuffen” på bilen packad med fulla säckar och ändå har jag bara börjat skumma lite. Hoppas vara färdig till påsk men den som lever får se. Mina tidsscheman har inte varit värst mycket att hurra för på sista tiden så osvuret är bäst.
 
Jag skulle egentligen ha tillbringat några timmar där idag men jag tog med mig flickorna på en liten träningsrunda i solskenet istället. Det blir nog inte så mycket gjort i morgon heller för då blir det lite samträning i Håsjö. Kul! Då ska Garbo få stanna hemma. Hon är just nu är rätt hormonstinn och helt tokig på att få jobba och hör inte mycket så Piga ska få jobba lite själv i lugn och ro istället. Blir nog bra det. Finväder skulle det visst också bli så man måste ju utnyttja chanserna. Thord blir hemma för det är ju lite osäkert hur det är att gå, både snöläge och halka. Får väl se till så han har något att pyssla med under tiden.
 
Marith
Allmänt

150209 Svenska sjukvården upphör aldrig att förvåna…

1 kommentar
Ja så är det! Oftast är det på ett negativt sätt, men plötsligt händer det! Man blir förvånad åt andra hållet och så var det idag. Jag måste nog ha den bästa läkaren inom JLL. Strax före jul var jag till HC för mina bekymmer och fick hjälp direkt med mitt knä och bokad röntgen samt medicinbyten då jag fått en hel del biverkningar av den medicin som jag äter.
 
Fick förra veckan besked från röntgen, artros förstås men också en kallelse till läkaren som ville följa upp medicineringen. Jag hade lite förutfattade tankar om besöket. Resultatet av medicinerna var väl okey men nu var det andra biverkningar som uppstått. Tänkte i mitt stilla sinne att nu tycker han säkert att jag är en riktig kverulant och man blir väl hemskickad med nya piller och orden, kom tillbaka om det blir värre. Icke sa nicke! Jag blev även denna gång tagen på allvar. Han frågade massor, tänkte, skrev ut ny  medicin och sedan fick jag ny provtagning. Denna gång med lite bredare spektrum OCH han ringer på torsdag eftermiddag för att kolla hur det går och sedan ska jag på återbesök om en månad. Nästan så man inte tror att det är sant.
 
Jag blev också ytterligare förvånad idag då jag gick in på Apoteket för att kolla om de hade de nya medicinerna. När jag kom var det 5 personer före mej så jag beredde mej för en låååång väntan som vanligt. Jag tror att det tog knappt 5 minuter… OCH de hade alla medicinerna hemma.
 
Firade med fettisdagsbulle och kaffe tillsammans med Thord när jag kom hem. Veckan börjar bra kan man väl säga?
 
Marith
Allmänt

150206 En skitvecka snart till ända!

1 kommentar
Ja denna vecka har inte varit så rolig. Så är det väl i livet, lite upp och ner. Hoppas att det ordnar sig framöver så man ser ljuset i tunneln…
 
Här var det i alla fall två som såg ljuset i tunneln för snart 5 år sedan….
 
När jag tycker det är särskilt jobbigt emellanåt så försöker jag tänka på det första året efter Thords stroke… sedan känns det inte fullt så jobbigt. Då inträffade fyra vattenskador, vattenledning som frös, en vattensäng som gick sönder ett altantak som gick sönder och taket på logen höll på att ge vika. Vi fick dessutom klara oss utan någon som helst inkomst under nästan två månander och jag fick försöka sätta mej in i Thords firma och avsluta alla påbörjade affärer. Skulle tro att det är en hel del som drog en lyckolott, som alltså blev utan faktura från Thords firma. Det gick ju inte att fråga Thord och han skrev ju aldrig ner något innan det var klart…
När Thord vaknade upp från stroken kunde han inte säga något annat än ja och nej, inte röra sitt högra ben öht och bara vifta lite på fingrarna på höger hand, vänster sida var dock okey. Detta höll i sig under de första fyra veckorna men sedan fick han komma till Remonthagen där han fick stanna i ca 4 veckor. När han kom hem satt han i rullstol hade afasi och fick träna intensivt på bl a namn på familjemedlemmar (han kände igen personerna men visste inte vad de hette, varken barn eller syskon). Med mycket träning och vilja så kunde han gå med kryckor och började också att kunna kommunicera fram mot våren. Ett mycket jobbigt år men tack och lov med lite positiva händelser däremellan, i alla fall så pass att vi orkade ta oss igenom. Tack vare hjälpsamma släktingar och vänner så gick det, trots att det såg hopplöst ut.

 
Ibland tycker jag förstås att jag borde vara testad och godkänd vid det här laget och att trycket kunde få lätta men men… Tydligen har jag fortfarande mycket kvar att lära.
 
Lite positiva saker att se fram emot är förstås att om drygt en vecka så kommer Ronja (Garbos avkomma från första kullen) och hälsar på stannar en vecka hos oss. Länge sedan sist så det är faktiskt efterlängtat.
 
På pluskontot finns också det här med Facebook.. Tack vare den återknyter man till gamla vänner och skolkamrater. Det som eventuellt är på gång framöver är att två av mina gamla klasskamrater kommer hit så vi kan ha en riktig nostalgihelg. Ser fram mot det, kan bara bli riktigt kul.
 
På måndag ska jag lämna nya prover och på återbesök till läkaren. Hoppas att en ny vecka blir lite mera positiv så jag får positiva besked.
 
Det som ligger i framkant de närmaste dagarna är (beroende på vädret) att det kanske blir lite träning för flickorna, dels i morgon och dels på söndag. Håller tummarna för att dagens väder håller i sig med lite sol och plusgrader! Skulle vara skönt det efter den senaste tidens snö och kyla.
 
Marith
 
Allmänt

150115 En ”pust av negativitet” har dragit in just nu…

Lämna en kommentar
Just nu är det lite svårt att hålla humöret på topp. Alltid ska de vara något, man får leta efter ljuspunkter. I lördags gick termostaten på kylskåpet sönder. Med hjälp av en timer så fungerar det hjälpligt men lång ifrån bra. Temperaturen varierar mellan 0 och +6 grader och det är det bästa alternativet. Tror jag har prövat alla lägen men det går nog inte få till det bättre.
 
Vi ringde och beställde en ny termostat i måndags… ännu har den inte kommit och eftersom den inte kommit till affären där vi beställt den (vi skulle få sms när den kom och skicka den med posten) så får vi ju den inte före helgen då det brukar ta ett par dagar med post.
 
Själv har jag varit och röntgat mitt knä idag. Fick ju två sprutor före jul men de börjar släppa nu, känner jag. Dessutom har jag fortfarande ont på höger sida efter min vurpa dagarna före jul. Man tycker ju att om det vore muskelärt så skulle det ha börjat gett med sig vid det här laget. Tankarna snurrar, det känns lite hopplöst.
 
Dagen började inte så bra då jag försov mej med en hel timme. Jag skulle vara i Bräcke 8.45, Thord skulle vara på Remonthagen 9.45 och sedan skulle han dessutom till Bräcke på sjukgymnastik kl 14.00. Jag var tvungen att åka senast 8.15 och sjukresor kom och hämtade Thord 8.30… Det gick bra som tur var. Känns inte så bra att inte vara hemma när han ska iväg. Han hann också hem och vila lite innan det var dags för nästa resa så det hela fungerade trots allt bra.
 
Temperaturen har stigit så just nu är det ca -2 grader…. men det snöar!!! Vill inte, vill inte skotta snö, men det hjälper föga. I morgon är det nog dags igen för nu snöar det. Dessutom kommer ett lass pellets som ska in också och jag som skulle städa färdigt huset i morgon. Nåja, det är ju ingen som kommer och gör det så det finns nog kvar till ett senare tillfälle…
 
Nej det är nog dags att tänka på något roligt istället. På lördag kommer Greta, med sin nya ”flock”, på besök. Ska bli så härligt att få träffa henne igen! Och de andra också förstås! Hoppas att hon i alla fall blir lite glad när hon ser oss.
 
Marith
 
Allmänt

150107 Beslut kan vara svåra att ta….

Lämna en kommentar
Ja hur man än vänder rumpan så är den alltid bak. Jag tycker att det är hur många beslut som helst som man måste fatta och så velar man bara. Idag när jag hämtade tidningen så såg jag att vi hade fått post redan i måndags (jag trodde inte att man delade ut någon då så den har legat i tryggt förvar i lådan). Det var tre brev från Länets adresserade till mej. Lite nyfiken öppnade jag kuverten. I det första stod det att de skulle betala ut x antal kronor per månad fr o m 1 mars. I det andra två stod det att om jag ville så skulle de betala ut en engångssumma då beloppen var så små. Beslut att fatta alltså men det är klart de måste väl få betala ut, det gäller bara att bestämma sig för var man bäst stoppar dem med tanke på framtiden. Ja, ja, det löser sig väl när den dagen kommer.
 
I förrgår fick jag frågan om jag ville hålla kurs för SSRK/JH i vår. Hmmm… det är ju himla roligt att få ”coacha” duktiga ekipage. Har ju fått förmånen att göra det med två duktiga unghundar nu. Mycket givande och intressant. Det är också lite skillnad på att ha en eller två enskilda mot att ha ett helt gäng och naturligtvis också beroende på vad som ska läras ut. Är det hundar som är arbetsvilliga och hussar/mattar som har ett genuint intresse är det hur kul som helst. Man blir ju lite lat på gamla dar så jag har lite svårt att entusiasmera de som bara är lite ljummet intresserade.
Jag hade en egen kurs i höstas med olika teman varje gång under 4 veckor (när Piga löpte och Garbo var konvalescent) och det var också rätt kul förstås. Till våren kommer Piga och Garbo att löpa i mars om allt stämmer och då är det lite för tidigt att hålla kurs (men när man inte kan träna själv får man lite abstinens 😉 ). Dessutom är det inte säkert att Piga blir lika störd som hon blev i höstas för då gick det öht inte att träna henne. Har varit bortskämd med att mina tikar (bortsett från min allra första) har varit helt okey att köra även under löp. Piga sa, kan själv, jag skiter i dej och hornen i pannan växte så därför blev det en välbehövlig vila för henne under förra löpet. Efteråt blev hon sig själv igen, tack och lov. Kurseriet måste i så fall bli senare på våren och det gör förstås att det inte känns som om jag vill förbinda mej men jag ska tänka ett varv till innan jag lämnar besked.
 
Klubben gick också ut med att de har anmält ett lag till Lag SM i Dalarna i augusti. De uppmanar medlemmarna  att anmäla sig och de söker även någon som kan vara lagledare och någon som sköter uttagning och träning. Lite sugen blev man allt på att anmäla Piga men det går ju på WT och jag tycker kanske inte att det är det allra roligaste tävlingsformen. Mycket pet-i-pet på de flesta som jag startat på. Nu är det förstås inte så många då jag hellre tränar än tävlar men det är ju det där med att få lite varierad träning. Haken är att blir man uttagen kan man ju inte tacka nej och det är ju också en hel del stök och bök när vi ska iväg på något. Det gör ju sig inte själv längre då jag måste ”ha jobbet med” eller ordna själv med avlösning. Ja, ja, jag får se. Får väl grunna ett par varv på det också.
 
Ett beslut är i alla fall definitivt fattat. Piga ska inte paras i vår. Hur det blir till hösten eller nästa vår det får jag grunna på ett tag till. Det är ju en hel del annat också som man går och grunnar på och velar om hur man ska göra men det kanske jag skriver av mej senare nångång.
 
Dagen idag har i alla fall varit intressant. Lite coaching och även flitig liten Piga fick göra några nyttiga övningar. Garbo blev sur när hon inte fick följa med så henne tog jag en sväng sedan. Snacka om lycklig och alert hund.
 
När det var gjort var det dags att kasta julgranen.
 
 
Den barrade rätt bra så jag passade på medan den gick att få ut utan att tappa alla barren inomhus.
 
Det var för övrigt en mycket fin gran men det är nog det milda vädret som gjorde att den inte klarade av att stå ute i plusgrader utan vatten ett tag, som gjorde att den barrade. Huvudsaken var ändå att den var riktigt fin där den stod, eller hur?
 
 
Granen sår så grön och grann i stugan….
 
Har plockat ihop lite annat smått och gott som har med julen att göra också och mer blir det i morgon. Stakar och stjärnor och ljusslingorna ute får nog vara till 20-dag Knut då jag älskar att lysa upp tillvaron, så det gör jag så länge jag kan.
 
Marith
 
Allmänt

150102 Det här med att skämmas…

Lämna en kommentar
Det har varit en hel del skriverier på sista tiden angående asylsökande från Syrien som vägrar godta att stanna i Grytan. För kallt, för långt från staden (ca 1 mil), för halt och jag vet inte vad. På Facebook har det tydligen varit många inlägg om detta. Jag har inte sett särskilt många av dem men tydligen finns det en hel del hårda kommentarer. På Noleviks blogg i ÖP,  http://blogg.op.se/nolervik/2014/12/31/jag-skams-tamejfan/  tycker han att man ska skämmas för inläggen. Jag tycker inte att man ska behöva skämmas för någon annans åsikter och uttryckssätt. Om jag skäms för något så är det väl att i Sverige 2015 så får folk inte ha andra åsikter än ”de rätta”. Vilka de rätt är beror väl lite på tydligen… Om man inte tycker detta är en bagatell och att det är klart att de har rätt att klaga så är man antingen rasist eller SD sympatisör!?!

Jag kan tala om att jag är varken det ena eller det andra. Har svårt att sätt folk i ”fack” annat än pålitliga människor och mindre pålitliga människor. Ålder, hudfärg, nationalitet har ingen som helst betydelse. Jag är ingen människokännare för jag är alltför naiv och blåögd, tyvärr. Tror gott om alla tills de har bevisat motsatsen. Har det gjort det kan det förstås ta tid att vinna mitt förtroende igen.

 
Hur som helst efter allt rabalder som varit om detta och massor av skriverier och intervjuer både i tidningar och TV har jag fått min uppfattning klar för mej. Jag tänker mej själv i den situationen att Sverige skulle hamna i krig, det är risk för livet och brist på mat m , (se RK’s länk: http://www.redcross.se/teman/mellanostern/). Jag söker mej till ett annat land och söker asyl för att klara livhanken. Blir mottagen, blir erbjuden mat och tak över huvudet, ska jag då inte vara tacksam för det? Skulle jag ställa krav på att så här vill jag inte ha det. Jag vill inte bo så här, vill inte bo där, det är för kallt, det är för halt, det är för långt från en stad m m? Näe jag tror inte det. Om jag är missnöjd över boendet får man väl försöka att göra något åt det själv så småningom. Det viktigaste måste väl ändå vara att jag har mat för dagen, varmt och gott inomhus och att det finns folk som bryr sig om att ta emot mej i min nöd? Och tänk, jag skäms inte för att tycka så, faktiskt!
 
Att dessa människor nu t o m matstrejkar för att få som de vill visar väl att något måste vara fel. Är de nödställda och behöver asyl i ett annat land får de väl acceptera det regler som finns i det landet. Annars får de väl söka sig till något annat land, om de hittar något, som tar emot dem på deras villkor.
 
Att ha möjlighet att få vädra sina åsikter om det som faktiskt ÄR fel när det gäller invandringen utan att bli kallad rasist eller SD sympatisör MÅSTE vara helt okey. Annars tror jag att den enda vinnaren blir just SD och det vill vi väl inte?

Som sagt var jag har noga tänkt igenom detta och tycker att situationen är rätt tragisk. Det dessa människor  binder ris åt sin egen rygg och kanske även andra kommande flyktingars ryggar. Hoppas någon kan tala dem till rätta och det lite snabbt. Detta gynnar ingen!

 
Nu har jag fått skriva av mej så nu ska jag sluta ”svedres” över detta men hoppas att sunt förnuft få segra. I morgon finns det säkert andra saker att ”svedres” över, nu ska jag ta en tur på affären och proviantera lite.
 
Trevlig helg på er! Marith
 
 
 
Allmänt

150101 2015 är här nu!

2 kommentarer
Ja nu har vi fått ett nytt årtal att komma ihåg att skriva igen. Det brukar ju vara lite si och så den första veckan innan man vant sig. Hoppas verkligen att 2015 blir ett riktigt bra år. 2014 var ju lite si så där… Ont, ont, ont i flera månader men en lyckad operation och utökad PA-tjänst så jag kunde sluta jobba som lokalvårdare gjorde att jag tror att året ligger på plus trots lite andra bekymmer (kroppsliga).
 
Lite chockartad december men med lycklig utgång, fick lönebesked på 0 kr dagen före julafton men det ordnade sig med lite god vilja från arbetsgivaren så räkningarna kunde betalas i tid trots allt.
 
Det har ju varit lite kallt och kärvt ett tag men lagom till nyåret kom mildvädret tillbaka… kanske i mesta laget.
 
 
Nyårsafton fanns en strimma ljus på himlen som gjorde att den speglades
i Sundsjön (anas mellan husen i mitten av bilden)
 
Nyårsafton firades hemma i lugn och ro då Garbo tycker raketer och smällar är riktigt obehagliga. Vi gjorde det bästa av situationen och åt gott och försökte mysa till det lite. Tyvärr hade väl TV’n inte mycket att bjuda på. Förstår inte att man inte kan ha bättre program på någon kanal, det är ju inte alla som är på fest. Det blev JVM i hockey och det är klart, det var rätt trevligt att se då det är riktigt duktiga juniorer. Vi får hålla tummarna för de fortsatta matcherna.
 
Dagens morgonrunda bjöd på hårda prövningar. Tack och lov tog jag på mej mina icebugs i stället för stövlarna som jag först tänkte. Det var hur mycket vattenpölar som helst efter stigen och vägen men det var också otroligt halt.
 
 
Rena rama iskanan….
 
 
Sundsjön visade upp en riktigt vacker och omväxlande sida med solen som speglade sig och med dimman på andra sidan sjön.
 
 
Det ser ut som det finns lite snö kvar i Fanbyn
 
Hemma har ”poolen” fyllts igen, nästan lika stor som på våren.
 
Dagen har förflutit i samma lugna lunk. Har t o m lyssnat på ett inspelat radioprogram: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/479149?programid=2071 
Väl värt att lyssna på, i alla fall för dem som, liksom jag, har ständigt dåligt samvete över städningen. Skönt!!!
 
Jag har också lite funderingar över andra fenomen som just nu är på tapeten men jag ska nog tänka ett varv till innan jag luftar de åsikterna.
 
Marith
 
 
Allmänt

141214 Släktträff och lite annat…

Lämna en kommentar
Ja i morse var det inte att ligga och dra sig. Morgonrundan avverkades i pannlampans sken. Egentligen är det rätt skönt att gå även då så man har chansen att se när solen går upp. Även månen lyste rätt kraftigt trots att den var halv.
 
 
Skenet bedrar… Månen var faktiskt halv trots att det ser ut som fullmåne…
 
 
Solen började titta fram bakom berget när vi närmade oss hemmet.
 
 
En måne, en stjärna och Fanbyns gatljus och gårdarnas lysen tvärs över sjön
ger en skön bild så här i morgontimmen
 
Efter frukost var det dags att krypa in i duschen och sedan ta itu med förberedelserna för Thords släktträff (den äldre generationen). Särskilt roligt var det att Olga, Thords mamma, kom. Hon var ju väldigt, väldigt dålig i somras men är nu åter rätt pigg och kry.
 
Vi bjöd på lutfisk och skinkstutar bl a och det var faktiskt riktigt uppskattat. Jag tror att alla tycker lika mycket om lutfisk som vi gör. Till efterrätt blev det gräddglass och varma hjortron och sedan lite kaffe och ett smakprov på julgodiset som jag hittills hunnit med att göra.
 
 
Så trevligt att vi kunde samlas och umgås lite så här före jul.
 
En jättefin present hade de också med sig.
 
Vi tycker båda om att tända ljus och värmeljus i alla dess former, både ute och inne, under den mörka tiden på året så presenten är mycket uppskattad!
 
Nu är det bara en och en halv vecka kvar till julafton så det gäller att få allt i ordning. Det flesta julklapparna är fixade, fattas några men vi vet vad vi ska ge så det är inget större problem. Det finns ju massor av tips på Facebook och i reklam av allehanda slag så brist på idéer har vi inte. Ett tips som jag definitivt INTE kommer att anamma är det från Röda Korset, INGENTING. Jag kan förstå att man på alla sätt vill att man ska tänka på välgörenhet, speciellt i juletider och visst är man lite extra generös så här strax före jul. Det jag vänder mej emot är att JAG skulle ge pengar i en annans namn och dessutom ge ”beviset” till den personen och tala om att jag vet inte vad jag ska ge DEJ så därför ger jag pengarna till Röda Korset i stället men i ditt namn. För det första så borde man i så fall säkert veta att det är något som den personen verkligen öskar sig och för det andra veta att den personen inte blir ledsen över att jag inte kan hitta på något att ge till honom eller henne. För egen del vill jag nog själv bestämma om jag vill ge något och till vem. Om någon hellre ger bort något till välgörenhet istället för att ge mej något så är det helt okey, men gör det i eget namn i så fall. Vi är ju alla olika som tur är så var och en gör ju som man själv vill och det kanske finns folk som faktiskt BLIR glada och då är det ju frid och fröjd förstås.
 
Som sagt var, julklappsbekymren är ur världen men säg den dag ALLT är bara bra. Jag har ju gått och haft ont i bl a knäna, ryggen och axlarna ett tag nu. Ischiaskänning i bägge benen p g a ryggen och i onsdags pajade vänster knä. Det är svullet och ont och besvärligt. Ryggen gör att jag har svårt att stå still mer än max en halvtimme åt gången så det är lite knepigt med bak och sånt. Ringde HC i fredags men skulle återkomma på måndag för att få en akuttid istället. Då var även ”min” läkare där + att det gick att få akuttid på röntgen också. Perfekt! Få se om det lyckas också… Tror det när jag säkert vet att jag fått akuttid!

Thord har ju gått och varit lite yr ett tag. Vi trodde att blodtrycket var lite lågt. Även jag har haft lite känningar, det har känts som att jag inte fått tillräckligt med syre när jag ansträngt mej. Så i tisdags var vi till sköterskan och fick blodtrycken kollade. Bägge hade lite höga tryck så jag får nog beställa tid för honom också. I fredags var Thord på sjukgymnastik och då konstaterade sjukgymnasten att det var kristallsjukan som han led av. Hon tippade  kristallerna på plats och sedan var det bekymret ur världen. Ibland går det gott. Finns hopp om allt!

 
Marith