140115 Glatt besked idag!

Idag var det äntligen dags att åka och träffa ortopeden. Med bävan anlände jag i god tid men jag visste inte riktigt vad som väntade. Jag blev mottagen av en sköterska som tog mitt blodtryck. Det var lite högt… hoppas det var bara omständigheterna för de brukar ligga rätt bra med den medicinering jag har.
 
Under tiden hon tog blodtrycket kom läkaren så han fick vänta lite. Både sköterskan och läkaren var mycket trevliga, skämtade lite och det var en lättsam stämning. Läkaren lyssnade på hjärta och lungor, böjde mina ben åt lite olika håll… Eller så mycket som det nu gick med det högra. Tack och lov är det inget fel på det vänstra. Han undrade också hur det var med knäna, om det var ont även där och det är det ju. Han förklarade att det brukar vara så p g a höften så det var inget konstigt.  Sedan frågade han vad jag själv hade för tankar om situationen. Ja sa jag, jag vill ju väldigt gärna få en ny höft. Det förstod han mycket väl. Han berättade att när de tittat på mina plåtar så såg de att det fanns nog inget alternativ.  De hade jämfört plåtarna i juli i fjol och i november i år och det hade gått rasande fort med försämringen.
 
Kändes faktiskt ganska skönt när han sa det. Man tänker ju ibland att man kanske är ”fjaskig” och känner efter för mycket men så var inte fallet. När jag frågade hur lång tid det skulle ta innan det blev operation svarande han: Så fort som möjligt men jag skulle få träffa operationskoordinatorn för mer information. Sedan förklarade han hur det hela går till och vad som kan gå galet. Han berättade också hur jag skulle må den första tiden men att om jag skötte mej efter konstens alla regler de första 6 veckorna så finns det alla chanser till att det blir riktigt bra. Dock kommer jag alltid att få tänka mej för hur jag rör mej. Risken finns, om jag böjer och vrider mej fel, att det kan hoppa ur led och det gör ONT!
 
Operationen tar ca 90 minuter och sker med hjälp av ryggmärgsbedövning. Jag talade om att jag var lite orolig för just det. Det behöver du inte vara, sa han. Du kommer i alla fall att sova så du behöver inte ligga och höra på vad vi gör men narkosläkaren kommer att informera när det är dags. Det lät ju lite lugnande. Jag har ju faktiskt svimmat en gång hos tandläkaren, en gång när det var en ”elev” som skulle ta sänkan och som stack, och stack och stack…. samt en gång när en läkare grävde i mitt finger efter en rosentagg. Den sistnämnda gången talade jag om att ”Nu svimmar jag”! Ingen fara sa läkaren, du ligger ju…. Hur mycket han bad om ursäkt sedan var lite roligt att höra på faktiskt. Han kanske var rädd att jag skull anmäla honom….
 
När jag skulle träffa koordinatorn hade hon gått på lunch så jag gick och fikade. Det blev kaffe och en räkmacka. Mums! Kändes skönt att unna sig något gott och fira lite.
 
Koordinatorn var också mycket trevlig. Hon berättade bl a att vi var årsbarn och hon tyckte att jag var alldeles för ung för att ha dessa bekymmer. Tydligen har det varit lite kaos på operation eftersom det har varit ovanligt många halkolyckor och det hade också gjorts omstruktureringar på operation men nu skulle det börja fungera igen. Hon berättade också att väntetiden på operationen ligger för mej på ca 1 månad, max 2 om det strular till sig och kommer in för många akutfall. Hon kommer att höra av sig ca 2 veckor innan det är dags så jag hinner fixa det som måste fixas.
 
Ja hugaligen, egentligen skulle man väl gruva sig men faktum är, jag kan inte låta bli att hoppas att det blir så fort som möjlig! Mycket är det att organisera eftersom ingen av oss kommer att kunna göra det som måste göras här hemma. Tja det måste ju gå på något vis. Har allt annat som hänt de senaste 5,5 åren ordnat sig så ska väl det här också göra det. Skulle dock behöva en ”hustomte” som kom och skötte pannan. Det ska ju fyllas på pellets och askas ur varannan dag när det är kallt och eftersom jag inte kommer att få böja mej eller lyfta tungt så vet jag inte hur vi ska göra…  Får heller inte köra bil första 6 veckorna och vem handlar då? Ja många frågor är det så jag lär ju ha det jag funderar över tills det är dags.
 
Marith
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

11 − fem =