120717 Nör de schläpp…

Ibland känns allt segt och tungt trots att mycket som är roligt händer. På något vis så känns det inte riktigt bra och hur man än gör känns det inte som om man når riktigt ända fram. Det blir inga katastrofer eller stora missöden men det är ändå en känsla av att allt är motigt men helt plötsligt händer det. Orosmolnen skingras och solen bryter fram. Det tunga seg förbytts till att man uppskattar små glädjeämnen och allt känns så mycket bättre.

T ex som när jag var ute och tränade Garbo och Piga i lördag. Eva Thörnqvist med Korall och Quling kom för att träna lite. När vi kom fram frågade Eva om jag ville ha lite kaffe. Javisst, svarade jag för jag kom på att jag hade nog inte druckit kaffe sedan frukost. Här ska du få, sa hon och sträckte fram ett paket kaffe! Hoppsan, det var ju lite oväntat förstås. Nu hade hon även med sig bryggt kaffe så det blev en kaffeskvätt både före och efter träningen men med paketet menade hon att jag brukade alltid ha med och bjuda henne så nu ville hon bjuda tillbaka. Så kul med det oväntade! De små glädjeämnena förgyller vardagen…

Dagens fundering är alltså: Är det ens eget inneboende sinnestillsltånd som gör om man känner det tunga sega alternativt det lätta ljusa? Eller är det de faktiska omständigheterna som påverkar sinnestillståndet. Personligen tror jag på det senare för jag tycker inte att det riktigt hjälper även om man med alla kraft försöker tänka positivt. Vad tror ni?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ett + tjugo =